Materialet som stoppar radioaktiv strålning
Blyglas är särskilt användbart, när man behöver följa processer, där det arbetas med radioaktiv strålning.
Som utgångspunkt levererar vi blyglas med tjocklek upp till 11-13 mm, med en blyekvivalens på 3,5 mm vid en röntgenspänning på 150 kV.
Det är möjligt att skaffa tjockare blyglas om det behövs, men då får man räkna med längre leveranstid.
Blyglas kan skäras efter mått med olika hål och former. Blyglas kan inte härdas – varken kemiskt eller termiskt. Men det är däremot möjligt att laminera ihop blyglas och därmed göra det till säkerhetsglas.
KORTFATTAT
- Skyddar mot radioaktiva strålar
- Svagt gulaktig färgnyans (beroende på glasets tjocklek)
- Kan skäras till efter mått
- Kan användas som säkerhetsglas med hjälp av laminering
- Snabb leverans av tjocklekar upp till 13 mm
Glasets egenskaper
Blyglas skyddar mot radioaktiva strålar og beroende på råglasets tjocklek, kan man uppnå olika skyddsnivåer.
Blyglas innehåller ca 48 % bly. Glaset är genomskinligt, men har en svagt gulaktig ton, som ökas med glasets tjocklek. Detta betyder att ju tjockare blyglas är, desto mindre genomskinlighet är det.
Glasämnet som skyddar mot strålning kallas ”blyekvivalens” och hänvisar till en blyplattas tjocklek med motsvarande skydd. Ju högre blyekvivalens desto, mer skydd. Blyekvivalensen påverkas av röntgenstrålarnas spänning, så det kan vara nödvändigt att öka glasets tjocklek för att uppnå önskat skydd.
Ett blyglas med en tjocklek på 7-8,5 mm, har till exempel har en blyekvivalens på 2,1 mm vid en röntgenspänning på 150 kV. Ökas spänningen, faller blyekvivalensen.
Det är därför blyglas är ett viktigt material
Även om strålning används för att diagnostisera och behandla olika typer av sjukdomar, är kontinuerlig exponering för röntgenstrålar inte ofarlig för människor. För vanliga patienter som bara utsätts för denna typ av strålning är problemet inte så stort de få gånger de kan röntgas i livet. Men för en röntgenfotograf eller en forskare som arbetar med strålning i sitt dagliga arbete är det förstås mycket större risk för bestående skador på vävnaden. Det är därför viktigt att dessa personer är ordentligt skyddade med blyglas och andra tekniska åtgärder.
Särskilt ögonen, som är bland de mest utsatta organen på kroppen, är viktiga att skydda. Och även om strålningen inte omedelbart kan kännas på något sätt, betyder det inte att vissa olämpliga saker inte händer med kroppen. Strålningen som uppstår via röntgenfotografering är tillräckligt stark för att påverka atomernas stabilitet. Och det är därför det är just viktigt att skydda sig mot påverkan av strålar genom vissa glasrutor av blyhaltigt glas och/eller speciella typer av glasögon, även om man naturligt försöker minska spridningen av strålning i den här typen av processer.
Blyekvivalens är förmågan att skydda människor från skadlig strålning
Blyglas innehåller ca. 48% bly. Glaset är genomskinligt, men har en svagt gulaktig ton som ökar med glasets tjocklek. Ju tjockare glas, desto mindre genomskinlighet är det i glaset.
Glasets förmåga att skydda mot strålning kallas blyekvivalens och avser tjockleken på en blyplatta med motsvarande skydd. Ju högre blyekvivalens, desto mer skydd ger glaset. Blyekvivalensen påverkas av röntgenstrålningens spänning, så det kan vara nödvändigt att öka tjockleken på glaset för att uppnå önskat skydd.
Till exempel kommer ett blyglas med en tjocklek på 7-8,5 mm att ha en blyekvivalens på 2,1 mm vid en röntgenspänning på 150k V. Ökas spänningen minskar blyekvivalensen.
